Läser på Aftonbladet om sajter där man kan paras ihop med en person att skaffa barn med. Lite som en dejtingsajt, fast istället för att bli ihop så kollar man om man har kompatibla åsikter om familj och skaffar en sådan istället. Tycker det låter som en rätt bra grej om man verkligen vill ha barn, men inte orkar med det där med familj.
Det tycker inte Aftonbladets krönikör. Hon påpekar det viktigaste av allt för oss: att barn ska man skaffa för att man älskar varandra. Man ska ha en partner, man ska älska den, och då kommer barn. Alltså ursäkta mig, men pratar vi med treåringar? Barn kommer inte till genom att man älskar varandra, de kommer till genom att man älskar MED varandra.
Vad viktigare är: ska man verkligen skaffa barn för att man älskar varandra, inte för att man vill ha barn? Jag har säkert fördomar, för jag har aldrig varit där, men för mig känns det ofta som att det går såhär: "åh, det är tråkigt att vara pojkvän och flickvän, vi flyttar ihop! Nu är det tråkigt att vara sambos, vi förlovar oss! Vi gifter oss! Det är tråkigt att vara gifta, vi skaffar barn så någonting händer!". Inte fan skaffar man barn för att man älskar varandra, man skaffar väl barn för att man vill ha barn? Par som inte har barn, älskar inte de varandra eller?
Fast det är förstås inte det som det hela handlar om. Såhär sammanfattar Malin Wollin det hela:
"Men mina behov går inte före ett barns enorma behov av två föräldrar. Hur mycket kärlek jag än dryper av."
Vet du vad, Malin? FUCK YOU. Så ensamstående föräldrar gör inte ett tillräckligt bra jobb för dig? Om man blir lämnade när man är gravid i sjunde månaden, ska man adoptera bort barnet då? Eller ska man fort som fan hitta en ny man/kvinna så att barnet får TVÅ föräldrar (lägg märke till att hon säger föräldrar, för man vill ju inte vara en sådan däringa homofob)? Om man blir änklig/änka, blir man en dålig förälder då? Om den ena föräldern sticker när barnet är ett halvår, måste man lämna bort det då?
Om Malin nu dryper av så jävla mycket kärlek kanske hon och hennes man skulle fucking adoptera några barn då. Nej, det är inte alltid lätt, men är hon ens medveten om hur många barn i världen som skulle behöva bara en förälders kärlek? Fast det är klart, singlar är ju som vi alla vet inkompetenta i grunden, och bör fortas möjligt paras ihop. För barnens bästa!
Nej, vet ni vad? En skål till 2012 och framtiden: en skål för att vi ska fortsätta vara singlar, och en skål för att familj som begrepp ska bli så jävla mycket lösare i framtiden.
(Och jo, jag vet att det här var lite seriösare än vad jag brukar vara på den här bloggen, men idag är jag arg på Aftonbladet och det här passade här).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar